En vanlig dag på BU

Som alla andra dagar stod Gunnar och väntade på mig i dörröppningen till Norton Hall 202 (mitt och Bens rum). Vi skulle "spise frokost" för norrmannen var "sulten". Solen sken och trotts att det var den 12 november så visade termometern 13 grader. Underbart.
Efter en frukost med diverse friterade och sötade tillbehör, tog vi varsin kaffemugg och en cinamon roll och begav oss på en promenad i solen runt Campus. Bredvid ishallen hittade vi en bänk med solljus och där blev vi sittande en bra stund. Efter att kaffemuggarna sinat och diskussionerna om hur mycket vi hade att göra tagit vid, insåg vi att vi nog borde accelerera vidare.  Gunnar begav sig mot sitt vanlige tillhåll, biblioteket. Jag själv vände på kappan och gick tillbaka till Norton Hall. Det var dags för dagens lilla skype-stund. Den ovärderliga lilla stunden på dagen då man får prata med Lisa.
Efter över en timma på skype och ytterligare en timma på facebook och diverse Internet sidor, började magen kurra igen. Dagens andra Dewies besök hägrade, men först var jag tvungen att få tag på min lille norrman. Han satt mycket riktigt där han brukade sitta i biblioteket. Ihopkurad i en fåtölj med artikelhäftet 10 centimeter från ögonen kändes det nästan elakt att avbryta honom. Men det gjorde jag i alla fall. Hungern har ingen nöd brukar de ju säga. Eller hur är det ordspråket går?
Lunch och ännu mera fika tillsammans med hela Norton gänget blev det. Det är väldigt kul och trevligt när man samlas runt ett bord och äter ihop. Alex, Erik, Julien, Vincent, Gunnar och var alla stressade över allt skolarbete som vi hade framför oss, men för stunden slappnade vi all av och hade det bara "koseligt" ihop.
Efter föreläsning i Sports Marketing och Modern Governments kom jag tillbaka till Norton Hall. Inne på rum 202 låg min rumskamrat Ben i sin säng med en kudde över huvudet och sov. Lite udda kan tyckas, men så gör han. Sover, med en kudde på huvudet. Kanske värt ett försök någon gång, för han verkar sova väldigt hårt när han gör på det viset. Hur som helst så intog jag inte samma position som Ben. Istället packade jag väskan och begav mig mot Sports Center. Där väntade heta drabbningar mot Gunnar och Alex på squash-planen. Nog blev drabbningarna heta alltid. Dock inte på grund av mitt spel, snarare på grund av mitt humör. Efter att ha tappat ledning med 10-6 till förlust med 10-12 var jag allt annat än glad och avslutade dagens träning med lite träning på gymmet. Det var skönt att avreagera sig lite och som vanligt analyserade jag mitt spel i detalj när jag senare satt i bastun med mina två kombatanter. Ett meningslöst analyserande som resulterade i att jag gillar badminton bättre. Där finns inga väggar som ökar "tur-faktorn" lika mycket som i squash. Squash är helt enkelt ett spel byggt på turstudsar. Tro mig.
Efter ytterligare ett Dewiesbesök och mera umgänge med Norton Hall folk, den här gången mina grannar Brooklyn och Emeli tillsammans med Jessi och Rebecca, var det så dags att ta tag i rapportskrivandet. Mot biblioteket bar det av och väl framme fann jag en skön fåtölj med fotpall. Perfekt.
Tre timmar och åtskilliga sidor senare hade jag analyserat ett case gällande Puma och deras framtid inom sport branchen, samt skrivit en rapport i marketing communication. Lägg därtill att jag även hann med att förbereda en presentation till samma rapport, så förstår ni att jag var nöjd med kvällens produktivitet.
Gissa vad som hände efter detta.... Mycket riktigt. Jag gick till Dewies och käkade mitt vanliga kvällsmål tillsammans med norrmannen och Alex. Kanske inte så chockerande. Under kvällsmåltiden fortsatte vi att lära Alex Svensk-norska och hans exalterade ansiktsuttryck varje gång han uttalade en mening rätt är obetalbart. Som en treåring som nyss lärt sig ett nytt ord använder han de fraser som vi lär honom. Med andra ord ofta och högljutt.
När jag kom hem till Norton Hall igen var det NHL hockey på teven i vårat common room. Med tiotalet Norton-bor avslutades kvällen med en 7-2 seger för Canadiens mot Carolina Huricanes. Väl uppe på rummet möttes jag av en återigen sovande Ben. Jag undrar om han sovit hela tiden medans jag var borta. Det skulle inte förvåna mig.
Nu sätter jag punkt för en typisk dag på BU. En bra dag.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0